Den snabbaste vägen till bättre arbetsro är att kombinera zonindelning med målstyrd absorption och tydliga spelregler för ljud. Börja med telefonkiosker eller PODs för korta samtal. Sätt upp absorbenter i tak och på väggar där efterklangen är värst, och möblera om så att bullerkällor hamnar bort från koncentrationsytor. Kom ihåg att arbetsgivaren enligt Arbetsmiljöverket är skyldig att undersöka och åtgärda en störande ljudmiljö, inte bara önska sig en tystare dag.
Kort sagt:
- Zonindelning och tydliga regler för ljud minskar störningar på kontoret, särskilt om samtal hanteras i särskilda PODs eller telefonkiosker.
- Effektiv ljudabsorption kräver olika lösningar för olika frekvenser, där basfällor och luftspalter bakom paneler är viktiga för lågfrekventa ljud.
- Ljudisolering mellan rum kräver byggtekniska åtgärder som tätning, tyngre dörrar och rum-i-rum-konstruktion för att stoppa strukturburet och luftburet ljud.
- Arbetsgivarens ansvar är att undersöka och åtgärda störande ljudmiljöer, med riktvärden kring 30-40 dB för koncentrationsarbete och behov av mätning vid risk för överskridanden.
- En tydlig policy och medarbetarnas förståelse av zoner är ofta viktigare än ytterligare ljudskyddande produkter för att skapa en hållbar akustik.
Två helt olika problem brukar blandas ihop: ljudabsorption och ljudisolering. Absorption handlar om att dämpa ljud som redan finns i rummet, alltså efterklang och studs mellan hårda ytor. Isolering handlar om att stoppa ljud från att ta sig mellan rum. Ett kontor kan ha perfekt isolering mot korridoren och ändå låta som en sporthall inuti, om ingen absorption finns.
De vanligaste orsakerna till dålig akustik i kontor är:
Efterklangstiden, det vill säga hur länge ett ljud “hänger kvar” i rummet, är dessutom frekvensberoende. Bas är betydligt svårare att dämpa än diskant, vilket förklarar varför tunna paneler ofta känns otillräckliga.
Innan du köper en enda panel, dela in ytan i zoner. Tysta zoner för djupkoncentration ska ligga så långt bort som möjligt från samtalsytor, kök och mötesrum. En enkel tumregel: om du hör ett samtal tydligt från din plats, ligger du för nära en samtalszon.
Proffstips: Testa zonindelningen i en vecka med tejp på golvet innan du köper en enda möbel. Du ser snabbt var folk faktiskt rör sig och pratar, vilket sällan stämmer med den ursprungliga ritningen.
Den som funderar på en helt ny lokal snarare än ombyggnad kan också läsa om hur olika typer av coworking-lokaler redan är byggda med zonindelning som grundprincip.
Ljudabsorbenter finns i flera former, och de löser olika delar av problemet:
Tjockleken på en absorbent, och avståndet till väggen bakom den, avgör hur mycket bas den klarar av. En tunn panel monterad direkt mot väggen gör nästan ingenting åt lågfrekvent ljud. Lämna ett luftspalt bakom panelen, eller använd en tjockare produkt i hörnen, och effekten på basen ökar betydligt.
Räkneexempel: Sabines formel används ofta för att uppskatta efterklangstid utifrån rummets volym och den totala absorptionsarean. I praktiken innebär det att ett rum av normal storlek och takhöjd kan behöva en betydande andel absorptionsyta av golvytan för att komma ner till en efterklangstid som känns behaglig för samtal och koncentrationsarbete. Skillnaden mellan 125 Hz och 4 000 Hz kan vara flera gånger så stor i samma rum, vilket är anledningen till att en enda produkttyp sällan räcker för hela frekvensspannet.

Absorbenter löser inte allt. Om ljud från grannrummet, korridoren eller ventilationen tar sig igenom väggar och tak, handlar det om isolering, inte absorption. Här skiljer man på luftburet ljud, som tal och musik, och strukturburet ljud, som steg eller vibrationer från installationer.

Ventilationen är ofta en bortglömd bov. Ett aggregat som är feldimensionerat eller dåligt inreglerat kan ge ett konstant brus som gör hela rummet tröttsamt att sitta i, oavsett hur många absorbenter som sitter på väggarna. Att åtgärda ljudet vid källan, alltså i själva installationen, ger ofta bättre resultat än att försöka dämpa det i efterhand.
Praktiska byggtekniska åtgärder som brukar krävas:
Den här typen av åtgärder styrs delvis av SS 25268:2023, den svenska standarden för byggnadsakustik, som anger riktlinjer för ljudkrav i olika typer av lokaler.
Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:12) kräver att ljudmiljön ska vara lämplig för verksamheten och att buller ska reduceras till lägsta praktiskt möjliga nivå. Det finns inga fasta gränsvärden för störande tal, utan kravet är funktionsbaserat: fungerar arbetet trots ljudmiljön eller inte?
Processen arbetsgivaren ska följa är densamma som för övriga arbetsmiljöfrågor: undersök, riskbedöm, åtgärda och kontrollera, tillsammans med medarbetare och skyddsombud. Mätning krävs när insats- eller gränsvärden riskerar att nås, till exempel vid högre bullernivåer än kontorsmiljöer normalt har.
Arbetsmiljöverkets allmänna råd anger vägledande riktvärden för bakgrundsljud: omkring 30 dB där arbetet kräver mycket koncentration, 40 dB där arbetet kräver koncentration eller telefonsamtal, och 55 dB där samtal är en central del av arbetet. Det är råd, inte bindande gränser, men de fungerar som ett bra riktmärke när ni bedömer er egen ljudmiljö.
Den som vill ha stöd i det systematiska arbetet kan använda en guide till systematiskt arbetsmiljöarbete som komplement till föreskrifterna.
Ett enkelt klapp-test avslöjar mycket. Klappa i händerna mitt i rummet och lyssna: ett skarpt, “fladdrande” eko betyder hård reflektion och signalerar behov av absorbenter. Testa i flera hörn, inte bara mitt i rummet, eftersom basproblem ofta byggs upp där.
Bygg en enkel checklista innan ni går vidare:
Proffstips: Spela in ljudet med mobilen under en vanlig arbetsdag och lyssna igenom det efteråt. Ni hör ofta störningar ni vant er vid och slutat lägga märke till i stunden.
När ljudnivåerna ligger nära gränsvärden, eller när en ombyggnad planeras, krävs professionell mätning enligt ISO 3382-2 med flera mikrofonpositioner. Ett klapp-test ger en bra första bild, men ersätter inte en riktig mätning inför större beslut.

Det jag ser gång på gång är att företag köper absorbenter innan de bestämt sig för vilka regler som ska gälla i rummet. Fel ordning. En tydlig regel, som att telefonsamtal tas i en POD och inte vid skrivbordet, ger ofta större effekt än ytterligare tio kvadratmeter väggpanel.
Design, policy och medarbetarnas egen medverkan hänger ihop. Ett rum kan vara perfekt dimensionerat på pappret och ändå kännas stökigt om ingen respekterar zonindelningen. Bra coworking-miljöer har förstått det här länge: de bygger tysta zoner och sociala ytor sida vid sida, med tydliga förväntningar på vad som gäller var. Resultatet blir en arbetsmiljö där både fokusarbete och spontana samtal får plats, utan att konkurrera om samma kvadratmeter.
Vill du se hur det ser ut i praktiken snarare än i teorin, är Walborgcowork ett exempel på en arbetsmiljö byggd kring just den kombinationen: privata kontorsrum, gemensamma ytor och tydliga zoner under samma tak i centrala Göteborg. För den som funderar på att lämna hemmakontoret eller ett bullrigt öppet landskap finns lediga kontor att titta närmare på.
— Peter
This article is general information, not a substitute for advice from a qualified lawyer. Consult a qualified legal professional about your own circumstances before acting on anything here.
Det finns inget bindande gränsvärde för störande tal, men Arbetsmiljöverkets allmänna råd anger riktvärden på ungefär 30 dB för arbete som kräver mycket koncentration, 40 dB för koncentrerat arbete eller samtal, och 55 dB där samtal är centrala för arbetet.
Täta springor kring dörrar och genomföringar, byt till tyngre dörrar och överväg extra glas i fönster mot bullerkällor. För kraftig isolering krävs ofta en rum i rum-konstruktion, särskilt i studios eller mötesrum.
En nivå räknas som acceptabel när den ligger inom Arbetsmiljöverkets riktvärden för aktuell arbetsuppgift, och när medarbetarna själva kan utföra sitt arbete utan att ständigt störas av tal eller bakgrundsbrus.
Sällan helt. Väggpaneler dämpar diskant och mellanregister bra, men låga frekvenser kräver tjockare absorbenter, luftspalt eller basfällor i hörn för att ge märkbar effekt.
Mätning krävs enligt Arbetsmiljöverket när insats- eller gränsvärden riskerar att nås. I vanliga kontorsmiljöer räcker ofta en enklare kartläggning, men vid tveksamhet eller inför ombyggnad bör en professionell mätning enligt ISO 3382-2 göras.
Share this post